Jessica Karlsson, praktikant och timanställd 2017–2018, Nationella centret för utbildningsutvärdering

Häromdagen (10.9.2018) berättades det i Hbl att skillnaden mellan de svenskspråkiga och finskspråkiga elevernas resultat i PISA-undersökningarna hade jämnat ut sig. Orsaken som uppgavs var att de finskspråkiga elevernas resultat försvagats.

Skillnaden i språkgruppernas resultat intresserar. Vi vill ju inte vara sämre.

Håller den svenskspråkiga grundläggande utbildningen samma nivå som den finskspråkiga utbildningen? Finns det skillnader i resultaten mellan språkgrupperna?

Jag ska här lyfta fram några resultat som Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) kommit fram till under de senaste åren.

Matematik: Ska vi oroa oss eller inte?

I matematik följde NCU upp samma elever från årskurs 3 till andra stadiet mellan åren 2005 och 2015. Man kom fram till att det i årskurs 3 och 6 fanns stora skillnader i matematikkunskaperna mellan de svenskspråkiga och finskspråkiga eleverna. De svenskspråkiga eleverna klarade sig markant sämre.

Intressant nog visar våra utvärderingar att de svenskspråkiga eleverna når upp till ett lika bra resultat som de finskspråkiga i slutet av årskurs 9.

Ska vi oroa oss för matematiken i årskurs 1–6 eller vara nöjda över slutresultatet i åk 9? Svårt att säga, men det finns alltid orsaker till ett visst resultat.

När man tittar närmare på resultatet i matematik i årskurs 9 år 2015 syns det ändå små skillnader. De finskspråkiga skolorna klarade sig bättre i huvudräkningsuppgifterna, medan de svenskspråkiga skolorna i sin tur var snäppet bättre i problemlösningsuppgifterna. Båda språkgrupperna klarade sig lika bra i flervalsuppgifterna, algebra, funktioner, tal och räkneoperationer samt sannolikhet och statistik. De finskspråkiga skolorna var bättre på geometri.

Flickor, pojkar och läsning

Man kan inte göra en liknande jämförelse av resultaten i modersmålet för de svenspråkiga och finskspråkiga eleverna, eftersom de utvärderingar som har gjorts inte är direkt jämförbara. I båda språkgrupperna har flickorna genomgående haft bättre resultat i läsning och skrivning.

Däremot har det framgått i några PISA-undersökningar att de svenskspråkiga eleverna når sämre resultat i läsning än de finskspråkiga eleverna. Resultaten har sjunkit från tidigare år för båda språkgrupperna, men en aning mindre för de svenskspråkiga.

Oavsett resultaten är läsfrämjande och språkstödjande verksamhet något vi som språklig och kulturell minoritet alltid borde satsa på.

Svenskspråkiga elever kan sina främmande språk

Resultaten i språk har överlag varit bra i Svenskfinland, visar NCU:s utvärderingar. Enligt utvärderingen i A-lärokursen i engelska och utvärderingarna i B-lärokursen i franska, tyska och ryska som gjordes år 2013 var de svenskspråkiga elevernas resultat bra.

I utvärderingen av A-lärokursen i engelska framgick det att de svenskspråkiga skolorna når klart bättre resultat än de finskspråkiga skolorna inom alla delområden.

I hörförståelseuppgifterna nådde ungefär 90 procent av de svenskspråkiga eleverna de två högsta nivåerna, medan de finskspråkiga eleverna fördelade sig jämnare över alla nivåer. Samma tendens framgick också tydligt i läsförståelseuppgifterna: tre av fem elever nådde den högsta färdighetsnivån, medan resultatet i de finskspråkiga skolorna var två av fem elever. I de muntliga uppgifterna och skrivuppgifterna nådde också flera svenskspråkiga än finskspråkiga den högsta nivån.

I utvärderingen av B-lärokursen i franska fick eleverna i de svenskspråkiga skolorna ett bättre resultat än eleverna i de finskspråkiga skolorna i alla delfärdigheter. Skillnaden var liten i delområdet skrivning. Resultaten i tyska var liknande: de svenskspråkiga skolorna var klart bättre inom alla delområden.

På grund av det låga antalet svenskspråkiga skolor som deltog i utvärderingen i ryska är det svårt att få jämförande statistik på basis av undervisningsspråk. Det kan också nämnas att samplet för franskan och tyskan var väldigt litet, vilket kan påverka resultatet.

Svagare resultat i ganska många ämnen…

I en utvärdering i huslig ekonomi som gjordes i årskurs 9 år 2014 klarade sig eleverna i de finskspråkiga skolorna bättre än de svenskspråkiga eleverna. Utvärderingen bestod av en praktisk del och en skriftlig del och det var i den skriftliga delen som det fanns en skillnad mellan språkgrupperna. De finskspråkiga eleverna uppnådde i genomsnitt 5 procentenheter bättre resultat än de svenskspråkiga inom nästan alla områden som utvärderades i den skriftliga delen.

Förutom huslig ekonomi har NCU:s utvärderingar visat att de svenskspråkiga eleverna fått ett svagare resultat i historia och samhällslära i årskurs 9 (2012), biologi, geografi, fysik och kemi i årskurs 9 (2012) och hälsokunskap i årskurs 9 (2014).

Man vet inte riktigt vad dessa skillnader beror på. Det brukar spekuleras om orsakerna t.ex. kan ligga i ett mindre utbud av läromedel, mindre fortbildningsmöjligheter för lärare eller språkliga utmaningar i våra skolor.

För likvärdiga möjligheter krävs aktivt engagemang

Enligt NCU:s utvärderingar finns det alltså områden där de finlandssvenska eleverna klarar sig bättre än de finskspråkiga eleverna och områden där resultatet är ungefär lika för språkgrupperna.

Men det finns också områden där vi möjligtvis sackar efter. Utvärderingarna och undersökningarna ger signaler som kan tyda på allvarliga problem.

Man kan fråga sig om de små nationella skillnaderna mellan våra språkgrupper spelar någon roll då de finlandssvenska eleverna ändå hör till toppen av OECD-länderna enligt PISA-undersökningarna?

Som språklig minoritet i Finland måste vi jobba aktivt för att de svenskspråkiga eleverna ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå målen i läroplanen som de finskspråkiga eleverna. Det är viktigt att se till att små skillnader inte blir större och att målet är inställt på en så bra finlandssvensk skola som möjligt.

Källor:

• Härmälä, M., Huhtanen, M., Silverström, C., Hildén, R., Rautapuuro, J. & Puukko, M. (2014). Inlärningsresultaten i främmande språk i de svenskspråkiga skolorna 2013. A-lärokursen i engelska samt B-lärokurserna i franska, tyska och ryska. (NCU:s publikationer 2014:6) Tammerfors: Nationella centret för utbildningsutvärdering
• Julin, S. & Rautopuro, J. (2016). Läksyt tekijäänsä neuvovat. Perusopetuksen matematiikan oppimistulosten arviointi 9. vuosiluokalla 2015. (Karvin julkaisu 20:2016) Tampere: Kansallisen koulutuksen arviointikeskus
• Kärnä, P., Hakonen, R. & Kuusela, J. (2012). Luonnontieteellinen osaaminen perusopetuksen 9. luokalla 2011.(Koulutuksen seurantaraportit 2:2012) Opetushallitus
• Laitinen, S., Hilmola, A., & Juntunen, M-J. (2011). Perusopetuksen musiikin, kuvataiteen ja käsityön oppimistulosten arviointi 9. vuosiluokalla. (Koulutuksen seurantaraportit 1:2011) Opetushallitus
• Metsämuuronen, J. & Tuohilampi L. (2017). Matemaattisen osaamisen piirteitä lukiokoulutuksen lopussa 2015.(Karvin julkaisu 3:2017) Tampere: Kansallisen koulutuksen arviointikeskus
• Metsämuuronen, J. (2017). Oppia ikä kaikki – matemaattinen osaaminen toisen asteen koulutuksen lopussa 2015.(Karvin julkaisu 1:2017) Tampere: Kansallisen koulutuksen arviointikeskus
• Oukarim-Soivio, N. & Kuusela, J. (2012). Historian ja yhteiskuntaopin oppimistulokset perusopetuksen päättövaiheessa 2011. (Koulutuksen seurantaraportit 3:2012) Opetushallitus
• Opetus- ja kulttuuriministeriö (2016). Ensituloksia PISA 15. Huipulla pudotuksesta huolimatta. (Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2016:41)
• Silverström C. & Rautopuro J. (2015). Språk och skrivande i årskurs 9. En utvärdering av lärresultat i modersmål och litteratur våren 2014. (NCU:s publikationer 18:2015). Tammerfors: Nationella centret för utbildningsutvärdering
• Summanen, Anna-Mari. (2014). Terveystiedon oppimistulokset perusopetuksen päättövaiheessa 2013. (Koulutuksen seurantaraportit 2014:1). Opetushallitus
• Venäläinen, S. & Metsämuuronen, J. (2015). Arjen tiedot ja taidot hyvinvoinnin perustana. Kotitalouden oppimistulokset perusopetuksen päättövaiheessa 2014. (Karvin julkaisut 5:2015) Tampere: Kansallisen koulutuksen arviointikeskus